Avbrott (om än otillåtna) nog livsviktiga i isoleringstider

Ja, jag vet, man ska inte träffa folk man inte bor med.
Man ska inte gå på restaurang eller träna på gym.
Jag vet det.
Men, jag vet också hur jag mår och fungerar, någe sånär i alla fall.

Om jag skulle sitta ensam hemma varje dag jämt när jag inte jobbar så är risken rätt stor jag skulle få söka akut läkarvård av andra skäl än Corona.
Jag är väldigt tveksam till att mitt psyke skulle klara total isolering, Messenger och telefon räcker liksom inte.
Jag och många med mig behöver social kontakt, gärna fysisk men den är som det är just nu, det accepterar jag. Men att träffa vänner på riktigt är oerhört viktigt, för mig, för att jag ska må bra mentalt.

Jag behöver de avbrotten i allt kaos som pågår i mitt liv, i Sverige och i världen just nu.
Att se och prata med vänner som är framför mig är nyckeln för att jag inte ska bryta ihop skulle jag tro. Människor är sociala varelser, vissa mer än andra och på olika sätt med olika behov. Jag gör så lite som möjligt mot restriktionerna men jag vill heller inte hamna i en total mörk svacka mentalt för det blir inte bra för mig, de vänner som pratar med mig eller i förlängningen sjukvården som kommer få en till att ta hand om fast inte för Corona.

Därför var det mycket trevligt med middag med Nathalie i fredags på Pinchos. Välbehövligt efter den usla avslutningen på jobbvändan i onsdags.
Även därför jag ser till att komma iväg och träna fast jag saknar riktig motivation.
För att försöka bryta den onda cirkeln och inte gräva ner mig med negativa tankar.
Så jag ber om ursäkt om det stör någon, jag vet att det på flera sätt är fel.
Men jag gör vad jag måste för att överleva detta mer än bara rent fysiskt.

Är dock väldigt nervös för jobbet idag men det får helt enkelt så lov att gå bra!

This entry was posted in Blogg, Livet and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply