Nytt år, nya möjligheter.
Det är väl så man ska se saken antar jag.
På vissa sätt känns det som det här året kan bli ett av de bästa på bra länge.
Men på andra sätt känns det som det kan bli ett av de sämre.
Ska jag tänka på det positiva så har jag lite grann lyckats med att omge mig mer med de människor som ger något tillbaka istället för att bara ta energi och tid.
De som faktiskt verkar bry sig om mig lika mycket som jag bryr mig om dem.
Jag har de senaste åren haft som enda nyårslöfte att bara lägga tid, energi och empati på dem som förtjänar det.
Verkar ha lyckats lite bättre senaste tiden men får se om jag lyckas fortsätta så också.
Har också lärt känna några nya personer förra året som kommit betyda väldigt mycket för mig och jag ser fram emot att fördjupa de relationerna detta år.
Det som definitivt inte känns lika positivt är min förbannade höger axel. Till och från gör den så ont och är så handikappande att jag överväger amputera den…
Det som är värst är att inget direkt verkar hjälpa. Det är inte samma smärta eller problem som började i mars, det verkar kortisonsprutan fått bukt med.
Den här är så hämmande att jag inte kan genomföra vissa rörelser när det är som värst, musklerna fastnar liksom i som segt motstånd för att sen stanna och det gör brutalt ont.
Jag kan inte träna, inte sova ordentligt, inte göra iordning min egen häst, knappt rida och det påverkar även många andra vardagliga saker som att ta ner en tallrik eller bära så lite som ett paket mjölk ibland.
Rejält mentalt påfrestande och knäckande får jag säga, känner mig så värdelös och hjälplös/handikappad.
Galet frustrerande och har gjort att jag tappat lusten att träna när det mesta gör ont att genomföra ändå.
Hoppet står just nu till ett ultraljud jag ska göra den 16e januari så bara be alla böner jag kan komma på att det ska visa vad som är fel så det går rätta till.
Sedan är det några andra saker som kräver en del tanke och beslut. Borde jag backa från de uppgifterna eller satsa hårdare, vad finns det driv och energi för?
Vad ger mer än det tar att strida för och emot.
Har klart begränsat med energi och måste välja vad jag ska lägga den på där det ger mig och andra till viss del mest.
Har ingen lust vara Don Quijote igen, det gör mig bara frustrerad och till slut kommer det gå ut över fel personer, samtidigt har jag oerhört svårt att låta orättvisor och felaktigheter bara fortgå.
Men det finns också en hel del att se fram emot detta år så får fokusera på det.
Ska fortsätta baka, gärna bjuda lite mer och börja baka bröd igen. Försöka komma igång med träningen igen men det är svårt när nästan inget går att träna som vanligt.
Även laga lite mer mat men det får vi se, är så tråkigt så tveksamt… *Ehum*
Ser fram emot en del konserter och andra uppträdanden som ska gås på med olika personer. Sen hoppas jag på en resa nånstans med trevligt sällskap, tveksamt men kan ju alltid hoppas 🙂
Jag vill dels tillbaka till London för att se mer fotboll och mer historiska saker men en vecka på nåt varmt ställe vore inte fel heller. Eller nåt annat trevligt ställe där man kan se intressanta saker eller bara vara ett par dagar.
