Det är mycket tankar nu.
Fast ändå lite lugnare än senaste veckorna får jag säga.
Mest om jobbet men lite om fritiden och vänner och allt runtomkring också.
Rutin har kommit att betyda något helt nytt för mig nu sen jag testat annat helt nytt.
Och jag vet inte riktigt om jag klarar av omställningen som krävs.
Jag vet verkligen inte.
Vill inte ge någon rätt men å andra sidan gör jag det inte för någon annan vare sig jag klarar det eller väljer att ge upp. Det är mitt liv och det är jag som ska leva det.
Hade ett par riktigt positiva stunder förra veckan men allt vägs över av det på andra sidan liksom. Det är fel men det är svårt att ändra på sig.
Jag försöker dock. Försöker hålla fast vid det positiva och behålla den känslan.
Tänka att det negativa kan jag inte påverka, än mindre innan det hänt.
Hur viktiga är rutinerna för mig?
Hur mycket är jag beredd satsa?
Vad klarar jag av och vem bedömer det?
Vad är vana och vad är feghet?
Vad är osäkerhet och vad är rädsla?
Vad är rutin och vad är slentrian?
Tankarna snurrar runt dessa saker.
Är lite rädd för att jobba just nu men det är väl bara bita ihop tills det ger sig?
Hoppas på lite mer positiva saker och kanske våga lite mer denna vecka.
Försöker ha kompisens ord i skallen och det funkar till viss del.
