Jahapp, igår var sista ridningen för terminen.
Min bästa terapi när man mår skit eller är för stressad eller vad det än är.
Hästarna är där ändå och jag får släppa allt annan skit nån timme för att fokusera på samspelet med en annan varelse.
När det samspelet fungerar är det bland de allra bästa känslorna som finns.
På vägen dit kan det vara en hel del krig men det är värt det ändå.
Tror mitt trasiga knä är rätt tacksamt över uppehållet dock. Även om det mentala inte är det. Har inte alltid känts som det smartaste att rida men jag måste för att klara allt annat, än mer på sistone när det varit så mycket. Men nu blir det att försöka mer fokus på rehab och läkning 2 månader.
Så välförtjänt för hästarna få komma på bete och bara vara hästar över sommaren.
Tror de har det helt okej på ridskolan men givetvis är det skönare vara ledig, vem tycker inte det…
Gick ut med ett “bang” igår genom att rida barbacka, tror det var 4år sen sist eller nåt sånt.
Molly hade skav så var inget val direkt men kul testa ibland.
Gick faktiskt över förväntan med balansen men skippade galopparbetet..
Antingen så tog jag i för dåligt överlag och skrittade för mycket eller så har jag bättre core muskler numera än jag trott. Och så är hon i och för sig väldigt bekväm att sitta på.
Så det var en riktigt kul avslutning även om den ridmässigt kanske inte gick så bra, men självförtroendet fick en liten kick och det var kul överlag.
Nu ska jag bara hitta annan terapi över sommaren för att hålla ihop den mentala hälsan tills de pälsklädda fyrbeningarna är tillbaka.
Min favoritterapi helt enkelt. Kommer verkligen sakna hästar, stall och ridning dessa två månader. Och bästa hjärtat Mandy såklart lite extra!
