Don Quixote

Ibland känner jag mig verkligen som Don Quixote (Japp, jag fick googla stavningen, det där X:et lurade mig). Att jag slåss mot väderkvarnar.
Kanske inte bokstavligt (vet faktiskt inte ens var närmaste finns) men väl bildligt.
Med vissa saker känns det verkligen som att jag står och dunkar huvudet i en vägg utan att någon bryr sig eller ger nåt vettigt gensvar.
Vissa är verkligen politiska i sina svar.
Säger massa saker men samtidigt ingenting alls.

Och tydligen gäller olika saker för olika personer, inte oväntat men ändå irriterande.
Spelar ingen roll vad jag gör, vad jag har för argument eller hur jag lägger fram det.
Svaren kommer kort och slår ner mig i marken.
Tror jag skulle ha större chans mot en väderkvarn, kanske ska leta upp en och testa.

Jag känner att jag kommer närmare och närmare det där hörnet, vet inte om det är jag som målar in mig eller om jag blir inknuffad.
Men jag måste därifrån för det här är inte hållbart i längden.
Min ridning står på spel och den är nog i princip det viktigaste för mig överlag i hela livet.
Det var det första jag kollade upp inför flytten till Kalmar, innan jag letade boende.
Så viktig är den för att jag ska hålla ihop, det är min fristad, min mentala återhämtning.
Och som det varit den här terminen är inte hållbart, det måste till en förändring på något sätt. Ska bara komma på hur och sen genomföra det.

Alla förslag och idéer tages tacksamt emot. Mirakel kan behövas om någon kan bistå med sådant :)?

Så mycket som behöver åtgärdas och fixas på så många håll. Men känns som att ingen riktigt bryr sig eller åtminstone inte vill göra nåt åt det.
Bara ösa över det på någon annan och hänvisa till att det inte är “mitt problem”
Nej, kanske inte men samtidigt är vissa saker nog allas problem. Iallafall om något ska hända, en åtgärd ska göras.

Aja, får se vad jag kan göra med allt. Får sätta mig nästa vecka när jag är frisk och helt enkelt göra en lista som sen ska betas av. Helst i ordning och så bara hoppas det löser sig på nåt sätt. Jag har inget emot kämpa men att fortsätta kämpa utan att någonsin få något tillbaka eller att det betalar sig på nåt sätt, då tar energin och lusten slut.
Så enkelt är det. Ingen orkar slåss i evighet utan resultat.

Bilden tagen från: https://www.hispanorama-tours.com/en/uncategorized/la-mancha-the-quixote-trail/

This entry was posted in Blogg, Jobb, Livet and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply