Chelsea inför säsongen 2013-14

Så var det dags, äntligen säger nog många.I helgen börjar Premier League säsongen.

Hur tror jag den kommer sluta.
Lär inte bli någon större skillnad. Troligen slåss samma lag i toppen som de gjort de senaste åren. Manchester lagen lär vara med i toppen, City har handlat bra och för United gäller det att Moyes klarar pressen och får spelarna att dra åt samma håll.
Samt att han får ordning på Rooney om han blir kvar.

Chelsea har handlat smart men jag tycker de handlat lite för oerfaret.
OCH, de saknar en target forward. Sedan Drogba flyttade har det saknats en tank i straffområdet. En som är stark nog att ta ner bollen, kunna hålla i den och sedan avsluta eller passa en medspelare.
Lukaku sägs vara den target forwarden, och ja, det kan han bli, han har absolut kapaciteten och talangen.
Men, inte än. Han var inhoppare under våren för West Brom och där gjorde han succé.
Den stora skillnaden är att där får han tid, han får misslyckas några gånger.
Börjar han spela i Chelsea så får han inte misslyckas, det får inte ta 3-4 matcher innan han kommer igång och börjar göra mål. Den lyxen finns inte i storlagen.

Där är det bara att gå in och prestera på en gång om du vill ha en startplats.
Så det kanske vore bra låna ut honom en säsong till, eller om han nöjer sig med att vara inhoppare. Dock har Chelsea fortsatt ingen targetforward och det kommer bli ett problem under säsongen tror jag.
Om Torres fortsätter sin utveckling han ändå fått till i London-klubben så kan det bli en bra målskörd men det räcker inte med en som gör mål. Fler måste kliva fram, Mata gjorde det bra förra året men är inte forward.
Det återstår att se hur Mourinho tänker sig säsongen.
Första svaret kommer på söndag i matchen mot Hull.

Arsenal tror jag kommer ligga som de gjort de senaste åren.
De handlar för lite och saknar riktig tyngd framåt alltjämt.
De säljer sina bästa utan att ersätta dem med likvärdigt, stor cred till att alltid ta fram ungdomar men inte vinner man några titlar på det sättet.

Dopningen knäcker friidrotten

Det var en riktigt svart dag när jag läste att både Tyson Gay och Asafa Powell åkt fast för dopning. Att Veronica Campbell-Brown och nu också Sherone Simpson också fast gör det bara ännu värre. Två namn är inte offentliggjorda men de som blivit kända är illa nog.

Friidrotten har klarat många smällar, från Ben Johnson 1988 till Tim Montgomery och Marion Jones. Den kommer klara de här smällarna också även om VM i augusti har tappat mycket av sitt intresse när Gay inte ska vara med.
Vad jag inte tror friidrotten skulle klara är om den största också är dopad, om det visar sig att Usain Bolt tar otillåtna medel. Den smällen skulle kräva lång återhämtning.

Förtroendet för friidrotten verkar inte alltid påverka intresset. Man tittar trots att man inte tror att utövarna är rena. Kan förklara en del svaga svenska placeringar med att vi i Sverige inte dopar oss och därför inte kan mäta oss med de bästa.
Det tycker jag är lite skenheligt.
Visst, dopning kanske inte är lika utbrett i Sverige som det verkar vara i andra länder.
Men att säga stensäkert att inga svenska idrottare idag är dopade, medan man säger att alla andra länder använder otillåtna preparat, det har jag svårt att tro på.

Skulle den svenska moralen, etiken och samhällstänkandet vara så mycket starkare i Sverige än i Norge eller Schweiz? Knappast. Tar vi för givet att andra länder dopar sig så tror jag nog att vi får ta och tänka en gång till innan vi garanterar att inga svenska idrottare är dopade. Det har ju förekommit förut, flera gånger, med dopningsskandaler i Sverige.
Linda Haglund är en som fått sota länge för sitt “misstag”. Hockeymålvakten Robin Rahm för några år sedan är ett annat exempel.

Jag tror att om andra länder har stjärnor som dopar sig, då finns nog dopningen i Sverige också. Kanske inte på samma sätt men nog lär det finnas idrottare även i Sverige som försöker sig på genvägar till framgång.

Jag hoppas naturligtvis att jag har fel, att inga svenskar är dopade.
Att vi i det här landet når framgångar på rätt sätt, på ett rent sätt.
Jag hoppas också att Usain Bolt inte är det, det skulle förstöra så oerhört mycket för friidrotten.
Jag har länge gillat Powell, hållt tummarna för honom i mästerskap eftersom hans nerver inte verkar ha hållit, nu är det bara svart, det är tragiskt och tråkigt.
Jag hoppas att straffen skärps, beroende på medel och avsikt tycker jag precis som Robert Kronberg att straffen kan vara på livstid, stäng av dem för evigt från att tävla.
Men se till att straffen drabbar agenter också, många gånger tror jag det är agenterna som får idrottarna att ta otillåtna medel för att hävda sig bättre och då tjäna in mer pengar.

Att misstankarna nu riktas allt skarpare mot Bolt är inte så konstigt, om alla som är i närheten av hans tider och nästan kan utmana honom visar sig ha tagit otillåten hjälp för att lyckas, då börjar det bli svårt att tro att Bolt är ren. Men jag hoppas verkligen att han tränar bra och har sån talang och att det är det som gör att han springer så fort.
Inte att han äter “rätt” otillåten substans för att springa fort utan att åka fast.
Jag hoppas det, men om jag tror det, ja det är mer tveksamt.

Nanis röda kort

När jag såg matchen igår mellan United och Real Madrid så tyckte jag det var en underhållande match.
Sett ur den synvinkeln var det synd att domaren visade ut Nani.
Men gjorde han rätt?
Ja, det beror på hur man ser det.

Att sätta dobbarna i någons bröstkorg på en fotbollsplan är inte tillåtet. Är det medvetet är det ett klockrent rött kort. Dock får jag nog säga att Nanis tilltag inte ser medvetet ut.
Däremot, han är ansvarig för sitt egna ben, det bör inte vara på den höjde, det är minst en farlig spark och eftersom den träffar är det minst ett gult kort.

Om domaren anser att det är aggressivt så är det rött kort. Är det däremot “bara” vårdslöst eller oaktsamt så kan det räcka med ett gult.
Jag vet inte vad jag anser men kan nog säga att ett rött kanske var väl hårt.
Ett brandgult hade kanske varit mer passande.

Kvällens drabbning ska bli intressant. Har inte riktigt bestämt vilken match jag ska se än men lutar åt att börja med Juventus och se om italienarna håller i den “säkra” ledningen för att sedan gå över till PSG (utan Zlatan) mot Valencia där jag tror det kan bli en jämnare match då den är långt ifrån avgjord. Se om PSG klarar sig utan Zlatan på topp.

Titellös säsong

Jag har sagt det länge, började nog i november om inte oktober med att säga att Chelsea kommer inte få någon titel den här säsongen.
Champions League försvann när vi inte gjorde mål eller kunde prestera ordentligt, ligan tappade vi nånstans något senare när vi fortfarande inte kunde göra mål, ens på de sämre lagen. Förlusten mot West Brom var droppen som fick bägaren att rinna över och som gjorde att Di Matteo fick lämna.

Att sätta in Benitez är för att rädda en CL-plats till nästa säsong när det verkar som att Mourinho kommer tillbaka och tar över. Men det har inte gett nån tändning alls med tränarbytet. Fansen har varit vansinniga, stödet har nästan försvunnit emellanåt och för att inte tala om att tålamodet är slut med underpresterande forwards.
Men jag vägrar skylla allt på Torres, ja, killen borde gjort ett antal mål till. Men han har kämpat kopiöst, försökt allt och även skapat många chanser samt slagit många avgörande passningar. Mata har varit den genomgående bästa offensiva spelaren den här säsongen, tillsammans med Lampard men inte på samma sätt.

Visst, Chelsea kan fortfarande vinna Europa League men insatsen mot Sparta Prag tyder inte på en lysande chans. Det imponerar inte alls. Verkar inte finnas nån riktig struktur och Demba Ba som skulle vara frälsaren tycker jag inte gör det speciellt bra.
Han började bra men efter de matcherna har han försvunnit, det kanske sätter ner honom för mycket att spela med mask för att skydda det brutna näsbenet men borde han då spela? Hans prestation idag gav visserligen en straff men i övrigt syntes han knappt.
Jag vill se mer av honom och Torres tillsammans, mer 4-4-2 än det vi försökt spela hittills då ingen forward klarar prestera ensam på topp.

Chelsea är kvar i FA-cupen också där de har ett imponerande facit senaste åren. Men även där kan jag inte se hur de ska kunna gå hela vägen.
Någon måste börja göra mål och det ska helst vara en forward.
Sedan har det varit väldigt mycket felbeslut på sistone. Ramires kommer igenom på bra sätt flera gånger men passar aldrig bollen i rätt läge, försöker gärna tråkla sig fram själv vilket nästan alltid slutar med att han blir av med den.

Moses har visat form, både under Afrikanska och sedan han kom hem. Men han kan inte leda laget själv, ingen kan leda Chelsea till toppen själv. Det måste vara flera som presterar. Sedan får gärna coachningen bli mer begriplig.
En riktig toppmatch som den mot City är perfekt för ledargestalten Terry, då bänkas han och Luiz får spela mittback, han som inte ens spelat på den positionen på sistone gör en riktigt dålig match, många felpass och fel i placeringen.
Att sedan byta ut Hazard och Lampard mot offensiva krafter är bra när man satsar framåt men att sedan ta ut Mikel också för att sätta in Torres gör att den enda defensiva kraften som var kvar var Ramires. Ska en vara kvar på plan hade det nog varit bättre med Lampard. Hans skott utifrån kan vara avgörande.

Det krävs en rejäl uppryckning för att den här säsongen ens ska sluta  med en CL-plats.